Jag lever.
Jag tar det lugnt.
Jag boar in mig ute på landet.

Kan man beställa så att alla myror, stora äckliga flugor och en och annan geting försvinner?
Det så härligt att bo i radhuset.
Det slår verkligen lägenhet men inte när det kommer krypen.
För ett betongbarn som mig, är det inte lätt, och betongen verkar ha förts vidare till min älskade unge som skriker i ren panik om en fluga
råkar mellanlanda på hennes ben.
Det är så klart mitt fel men hon har liksom tagit en dimension längre än mig.
När man bor så här och tar en promenad, och går förbi sina vänners hus blir man spontan inbjuden på glass. Och pannkakor.
Det är härligt det!

Och igår kväll kom min gamla kompis Johan över, som också bor här ute med sin familj. Välkomnande oss till kvarteret med rosévin och stannade på lite rödvin.
Sen cyklade han hem. På två minuter.
Fasiken vad trevligt det är här ute.
( fast just nu surrar det en sån där äckligt fluga i mitt sovrum...)